Mutai sprang fortare än jag

Förresten, ni blev väl inte oroliga att jag nu skulle lägga ner lchf-andet och börja äta som alla andra.
Jag menar varor med 43 ingridienser, varav minst sju är e-nummer och minst lika många är ofattbara skämt.
Vad gör dess potatisflingor (visst står det väl så?) i både det ena och det andra.
Sist fanns dom i kaviaren på jobbet, vilken jag mår illa av, bara jag får den på pekfingret.
Det var för övrigt inte den enda konstiga ingridiensen i kaviar, vilket är idioti, då kaviar borde kunna få vara kaviar...
Nu gled jag som vanligt iväg en bit igen men det jag skulle säga är att självklart så är jag tillbaka på den vanliga lchf-kosten och där mår jag bra och stannar.
Ni kan med andra ord pusta ut.

Idag den 3:e november så var det New York maraton och det såg faktiskt lite coolt ut.
Herrarna i täten är jag aningen imonerad av för dom inte bara sprang utan dom skulle gatorna fram och det jäkligt fort.
Dom trummade på...

Den 2:e november vilket var igår så firade jag 16 november (hahaa, vilken felskrivning inser jag nu efteråt och så kul att jag inte bara raderar)(16 månader ska det såklart vara) på Lilla Åsen och jag gjorde det utan att fira alls.

Såg att jag den 2:e november förra året var till landet och stängde ner där.
Alltså vad jag skulle ha gjort i fredags också, men slapp.

Den 1:e november nästa år så fyller jag maraton, dvs.42 år och 195 dagar och den dagen så kommer jag att springa ett maraton och då detta är en fredag så lär jag få springa mitt eget maraton.
Det blir bra.

Sprang idag trots att jag inte kände mig pigg alls.
Anledningen till det kan ju vara att jag mer eller mindre suttit still sedan i torsdags kväll.
Vädret nu blir man ju inte piggast av heller.
Jag tänkte igen om och tog idag ett antal backintervaller istället för mitt långpass.
16 gånger spurtade jag uppför min lilla backe här utanför, vilken mäter 54 meter.
13 sekunder tar det att ta sig upp.
Det låter ganska mycket och jag fattar att jag kan bli en hel del bättre.
Benträning i vinter är det enda rätta.
Eftersom pulsen var bra under passet så kan jag ta det långa passet imorgon.
Testade att ha pulsmätaren på mig när jag satt still framför datorn och då låg den på ungefär 65.
Tycker det verkar mycket, men det är ju inte samma sak att ta en vilopuls när man verkligen ligger ner och vilar.
Vid datorn är det ju en massa fotbollsmatcher som jag tippat på eller snubbar som springer maraton...hur ska man kunna vara helt avslappnad då??

På tal om vädret ja, som var ett riktigt novemberväder.
Det har ju varit fantastiskt väder länge nu, men visst fanns det en viss glädje idag när jag såg dom blöta löven utanför fönstret bli ännu blötare och kände att mina fötter var kalla...
Om nio dagar är jag på ett varmare ställe och borrar ner mina fötter i en het sandstrand.
Funderade på om soldyrkaren jag överhuvud taget har solat i år?
Finns det några bevis på den saken?

Här ser man att jag får sol på mig när jag till på köpet ligger ner, men att kalla detta att sola är fel.

Det här en liten paus med kaffe och glass!!! i en park på Madeira.

Här satt jag nyss och solade i min brassestol, så är det faktiskt.

Det här är i Karlstad den 6 juli.

Dagen efter solade jag också när jag var på hemväg från Värmland-Dalarna utflykten.

 

Visst solade jag någon gång nere på landet också, men jag hittar just nu ingen bild från dom gångerna.

Tur att jag snart får sola igen.

 

På tal om min barnlöshet och min livsmeningslöshet så såg jag idag i aftonblaskan att det är många barn som bor på barnhem i Ryssland.

Jag har tänkt tanken förr att åka dit och jobba där för mat och sovplats.

Snacka om att det skulle vara ett meningsfullt liv att bara finnas där för dom som inte har någon som ler mot dom.

Det skulle vara ett liv det.

Fast tänker man efter så är det kanske inte så lätt att dra och vara borta ett år.

Men skulle jag vilja så skulle det gå och att någon organisation skulle vilja ha mig där utan betalning måste väl bara vara givet.

Annars så är dom ju dumma i huvet och absolut inte vill barnens bästa.

 

Imorgon är det måndag och det verkliga livet på jobbet igen.

Förhoppningsvis så kan det bli bra och förhoppningsvis så är jag pigg när jag kommer hem så jag orkar mitt långpass.

Bäst att jag kryper ner.