Trött och hade väl inte mycket fräsigt att berätta.
Jobbade
Åkte till landet
Hälsade på fiskarna
Satte igång reningsverket (till dammen)
Släpade ut soffan på altanen
Hittade krokodilen och sa åt den att krypa ner i dammen (och ge fan i mitt högerben...)
Somnade tidigt
Idag minsann så var det
Jag har legat och stekt mig på berget
Jag är säkert jätteröd (törs inte titta)
Klippte en del djungel innan badutflykten
Jodå, jag badade
Länge badade jag (med våtdräkt...;-))
Sedan läste jag tidning och en ny bok
Jag drack kaffe också
Boken ja...
Faktiskt så började jag att läsa den här nu i veckan
Den kom jag såklart inte ihåg att ta med ut hit så jag fick hitta en ny här
Inga problem egentligen, då det finns ett gäng böcker här
Joo, ett stort gäng
Ni kan sluta irritera er på att jag inte använder punkt idag
Jag har ingen lust och det får ni finna er i
Dagens bok som såklart inte blev utläst är den här
En massa kloka saker stod det och då har jag ändå bara bläddrat till sidan 68
Jag höll dock på att lägga ner boken redan vid förordet...
Ni såg va
Tre stycken
Efter varann
Så här stod det: (mina tankar mörkmarkerade)
Jag vill uttrycka min min respekt för dig som har valt att läsa den här boken. ooho, varningslampor
Det innebär att du har bestämt dig för att leva ett mer medvetet, lyckligt och rikt liv. nej fan, jag har inte ens bestämt mig för vad jag ska äta till middag eller när jag ska lämna den här ön
Du har fattat ett beslut om att leva ett liv som bygger på dina val istället för ett liv som bara råkar bli som det blir. neeej, jag lägger denna bok under en sten på botten av Östersjön....och jag gör det nu. Är det verkligen så fel att leva råka-livet alltså. Bäst att jag läser vidare och lär mig fatta varför
En massa små kapitel med små och stora råd, hur man ska tänka och hur man ska leva.
På sidan 20 dyker det upp en liten berättelse...
Det var en gång en allvarligt sjuk man som en dag rullades in med sin säng i en sjukhussal.
I en säng vid fönstret låg en annan patient och vilade.
De två männen blev vänner och mannen som låg närmast fönstret brukade titta ut och sedan i timtal glädja sin sängliggande kamratmed målande berättelserom världen utanför.
Somliga dagar beskrev han de vackra träden i parken mitt i mot sjukhuset och löven som dansade i vinden.
Andra dagar underhöll han sin vän genom att i detalj återge hur människorbetedde sig när de promenerade förbi sjukhuset.
Men allterftersom tiden gick blev den sängliggande mannen mer och mer frustrerad över att han själv inte kunde se alla de underbara saker som hans vän beskrev.
Så småningom började han tycka illa om den andre mannen och slutligen avsky honom av hela sitt hjärta.
En natt fick patienten närmast fönstret ett ovanligt häftigt hostanfall och slutade andas.
Den andre mannen tryckte inte på ringklockan för att kalla på hjälp utan valde att inte göra något alls.
Nästa morgon dödförklarades patienten som hade skänkt sin vän så mycket glädje genom att berätta om vad han såg genom fönstret och hans säng rullades ut från sjukhussalen.
Den andre mannen bad snabbt om att bli flyttad till fönsterplatsen och sköterskan uppfyllde hans önskemål.
Men när han såg ut genom fönstret upptäckte han något som skakade honom i hans innersta.
Utanför fönstret fanns en kal tegelvägg.
Hans förra rumskamrat hade begått en kärleksfull handling för at göra livet lättare för sin vän under denna svåra tid.
Han hade fantiserat ihop de underbara syner som han beskrev.
Han hade handlat av osjälvisk kärlek till sin vän.
Intressant och tänkvärt minst sagt...
Imorgon ska grillen (solen) steka mig än mer...
Inte för att jag har längtat ut hit det minsta men min plats på berget och min plats i den röda soffan ute på altanen tycker jag om.
Så är det ju...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar