Sorgligt!
Jag kan bara sammanfatta det hela med att jag har haft en fantastisk helg där föreläsarna inte bara var kunniga och intressanta utan att dom också bjöd på sig själva väldigt mycket.
Grillkvällarna på campingen har varit en riktig höjdare där man pratat och lyssnat på en massa människors lchf-historia...och en del annat såklart.
Under dagarna så har jag hängt med Stina från Borlänge och att ha diskuterat, frustrerat och klurat (och druckit en del kaffe) ihop med henne så kan jag inte annat än stråla.
Ja, hon var väldigt söt också;-)
Jag sitter nu på en gräsplätt utanför Medborgarhuset i Säffle och skriver det här.
Bara min bil står kvar på parkeringen och jag börjar bli hungrig.
Jag får berätta vidare om allt vid ett bättre läge, men jag ska försöka kasta in en massa bilder här och kanske kommenterar jag någon bild.
Eftersom jag inte vet om Stina vill skyltas med på min blogg så lägger jag inte ut henne.
Synd för er...
ändrade mig....föreläsningsbilder tar vi en annan dag.
förstora bilderna genom att klicka på dom.
En tvättad bil är alltid kul när man ska ut på tur.
Invändigt fixade jag den ju kvällen innan.
Hittade lätt konditoriet i Kristinehamn som jag ju sett innan hade lchf-vänliga kakor.
Hallongrottor och chokladbollar.
Fantastiskt goda...
Grillkväll fredag då det var ett fantastiskt fint väder.
Det var verkligen människor av alla de slag.
Inte överraskande att det är så, men ändå märkligt attt det är så pass få yngre och när jag säger yngre så menar jag under 45.
Här står min stol med den röda dynan.
Smart drag av mig att ta med en så pass stabil och skön stol.
Tur att jag har en stor bil så att så mycket kan tas med.
Bilden ja...
Till vänster sitter Tommy Runesson och han kommer faktiskt från Norrköping.
Att han gått ner 90 kilo i vikt är en annan intressant detalj om honom.
Eftersom Tommy föreläste här och jag inte skulle diskutera föreläsningar i det här inlägget så lämnar vi Tommy för tillfället.
Det äldre paret intill oss kommer jag inte ihåg vad dom hette, men dom var trevliga.
Efter maten så lämnade dom bordet för att istället traska iväg till dansbanan.
Dom höll i dansen så han hade en superstor spelare hängande över axeln när dom gick.
Lite längre bort i vår länga så sitter bland andra Monique och Jonas Bergqvist.
När folket försvann så flyttade Tommy och jag närmare kändisbordet.
Mycket spännande att lyssna och delta i diskussionerna.
Senare dök också Mattias Ribbing upp och han kunde också prata.
Återkommer som sagt med dessa människor i föreläsningsinlägget.
Lördagkvällen blev både lite våt och lite kallare men det gjorde väl inte så mycket.
Människor kom och gick när maten landat i magen och hux flux så sätter sig Sten Sture Skaldeman bredvid mig.
(Ni känner igen min röda dyna)
SSS är mannen startade att äta lchf, fast eftersom lchf då inte fanns (såklart) så gjorde han det inte för att minska sin vikt eller något annat positivt.
Han hade förlorat en viktminskningstävling och var så trött på att försöka banta och ständigt vara hungrig.
Han skulle nu äta det han tyckte var gott och dog han på kuppen så fick det bli så.
Att han skulle dö knall och fall hade han ju hört doktorer säga i all tider, om han nu åt "fel".
Att Entrecote och bearnaisesås till frukost, lunch och middag varje dag, var fel var såklart inget snack om.
Men det blev ingen kyrkogård för herr Skaldeman, utan han mådde både bättre och när han ställde sig på vägen så fungerade den.
Det hade den nämligen inte gjort på ett tag eftersom han vägt mer än vad vågen pallade.
Det här är nu 13 år sedan och trots att han givetvis har blivit 13 år äldre så är han lååångt friskare än vad han var innan.
Nu är han en aktiv man och jag kan lova att man ser piggheten lysa i hans ögon.
Kul att han satt där bredvid mig i säkert två timmar.
Han hade fått ett frågeformulär av damen i rosa jacka som för övrigt kom ända från Tyskland.
Han fick lite tips av oss andra (mest av mig) vad han skulle svara på frågorna för själv hade han ingen aning.
Intressen....var en fråga och han började klura.
Jag tipsade om att han nog gillade att resa och säkerligen tyckte om att äta en bit mat och dricka ett glas gott vin, tillsammans med sin fru.
Visst ja, min fru blev responsen på den, så det skrev han.
Inte maten och vinet utan bara -min fru.
Sen hade han lust att skriva -andras fruar men han lät bli eftersom han upplevde det som en risk att hans fru skulle se detta.
Favoritfilm hade han ingen aning om först men sen så kom han på en film med Harrison Ford.
Han berättade handlingen i minst en kvart, men vad den filmen heter vet varken han eller jag fortfarande.
Favoritbok tänkte han först skriva någon av sina egna men valde till slut en annan.
Han häll på med formuläret hela tiden när han satt med oss, men han brydde sig väldigt lite om det, för han var långt mer intresserad av att prata med oss.
Mig klämde han på magen och konstaterade att jag var väldigt smal och såg otroligt frisk ut.
Alltså ville han veta vad jag gjorde där och hur min livshistoria såg ut.
Att han ville lyssna på det tyckte jag var väldigt roligt.
Dagens jätteskratt fick jag till när jag såg vad han till slut svarade på frågan om ....för lchf önskar jag mig ?, dvs. hur vill han att lchf-sagan ska utvecklas i framtiden, vad ska hända ?
Jag trodde att han skulle svara att en stor del av amerikas befolkning skulle dras med i det här friska tåget, för han har nämligen gett ut en bok i USA nu i dagarna.
Fel av mig.
Som synes så vvar hans önskan istället att Coca Cola ska gå i konkurs.
Oväntat svar och därför mycket roligt.
Mannen bredvid Skaldeman var 52 år och han hade med sig hela sin pillerask och visade upp.
Han åt 25 mediciner om dagen, däribland 7 stycken blodtryckssänkande.
Varför han och hans flickvän delade på en öl förstår jag fortfarande inte.
Det var lite kul när den där ölburken öppnades.
Jag hajade verkligen till för det var den enda ölburken som öppnades under två grillkvällar där nästan hundra människor deltog.
Är det lchf-föreläsningar runt hörnet så är grädden i kannan slut.
