HALLÅ...

HALLÅ...
Klicka på bilderna så blir dom betydligt större...och roligare.

måndag 31 december 2012

Gammal julberättelse

För er som har plitat ner alla nyårslöften och inte behöver bekymra er varken om champagnekorkar eller hummerklor än på några timmar kan njuta av min julberättelse som jag skrev för tre år sedan när jag var insnöad ute på Södra Finnö.
Insnöad och ensam och inte speciellt frisk kanske ska tilläggas...

Julafton är över...and what a day it was...

Vaknade så fullproppad av febertendenser att jag blev helt mörkrädd trots att jag tydligen somnat in med sänglampan på. Den lyste mig mitt i ansiktet på ett klart störande sätt men jag vet inte om det sjöblöta lakanet och täcket var än mer obehagligt. Svettades jag som en gris för att jag har feber, för att lampan som var på värmde upp mig och sängen så fruktansvärt, för att jag haft en skrämmande dröm, för att det var julafton idag och det lätt kan stresssa upp....eller var jag helt enkelt på väg att förvandlas till en gris??

Klockan var bara kvart i åtta vilket inte var mycket då jag inte kom i säng förrän strax efter tre...
Det blev ju....ehhhh....inte många timmars sömn.

Julafton idag och jag var insnöad.
Jodå, visst fick jag upp både dörr och fönster och kunde på det sättet komma mig gående egentligen hur långt som helst men min bil hade tyvärr inte samma förutsättningar.
Den hade förutom det enorma lager snö på sig en väg framför sig som var allt för snöig.
Jag älskar min bil och skulle aldrig vilja den något illa så jag nöjde mig med att tänka en snabb tanke att vad fan köpte jag inte en X 5 för istället för min låga rackare.

Jag gick in och tänkte på frukost men satte istället på lite kaffe, 8 koppar som vanligt.
Frukost tar jag senare tänkte jag samtidigt som jag tog en stor slurk kaffe.
Då hör jag ljud utifrån...
Fram med kameran för nu ska det tusan i mig plåtas stora djur.
Jag smyger runt hörnet på huset och får se polisen.....POLISENNNN...
Två poliser kommer traskande och småsvärande mot mig.
Det låter som om dom är mindre glada att pulsa omkring i hög snö...
I vanliga fall hade jag småskrattat åt den saken men just nu så kunde jag bara tänka på vad dom kunde vilja mig.
Nu i efterhand så kan jag ju lugnt tänka att varför stressa upp sig när man vet att man absolut inte gjort något brottsligt...jag har ju för fan inte ens sett en människa på en vecka.
Funderade en halv sekund på hur jag såg ut samtidigt som jag kände att hjärtat slog snabbare och snabbare...
Skäggig, luktade säkert svett från den sekunden dom steg ur sina bilar fyranhundra meter bort, inte fixat håret på en vecka, iklädd ett väldigt litet linne, långkalsonger och raggsockor...bingo...

Är det du som är ljusblo??, frågar den ena polisen, som såg mest sur ut efter snöpromenaden.
Jag tittar på dom båda två och inser att den andra polisen inte kommer att öppna munnen under besöket...
-Jaa, det är jag, säger jag och tar en snabbsipp av kaffet, inser att jag håller krampaktigt i koppen, men lugnar snabbt ner mig eftersom det är alltid så jag håller i en kaffekopp enligt Daniela...
-Bor du här??
-Vad vill ni egentligen??....eftersom ni visste att jag var här så spelar det väl ingen roll var jag bor.
Så ska man tydligen inte prata med en polis...märkte jag.
Polisen med sur blick och snö i skorna tar ett steg emot mig och höjer rösten några snäpp..
-Bor du här??
Funderar på vad jag ska svara på den frågan som ju för mig inte var speciellt lätt att svara på...
-Jag bodde här i natt...och kommer väl att stanna några nätter till.
-När kom du hit??
-I fredags...
-Kan du bevisa det??...att du kom i fredags och inte har varit härifrån sedan dess...
-Du kanske såg min bil...
Jag tog den sista slurken av kaffet, ställde ifrån mig koppen och började strecha fingrar och handleder.
-Dricker du kaffe??
-ehh..jaa
Poliserna tittade på varann och lät jaha...
Ja, om sanningen ska fram så sa nog den tyste polisen något mer åt uuuuuu-hållet.
-Har du mycket kaffe??...och det här var första gången han log...
Ett skumt och fult leende direkt hämtat från konstapel Kling och pippi-filmerna...
Nu började jag tröttna på den här leken...
-Ja, det är klart att jag har....jag gillar kaffe.
Poliserna öppnade ögonen så mycket så att jag trodde att globerna skulle trilla ut...
-Vad är det ni vill mig egentligen??
Har ni inget bättre för er på julafton än att komma hit...
-Ahhhh...här är det jag som ställer frågorna...
-Varför då??...för att du är så osmart så att du inte kan svaret på mina??
Leendet hade försvunnet på pratpolis Kling nu...

-Kan du bevisa att du har varit här sedan i fredags??
Han skrek nu...
-Som du ser på min bil så har den i alla fall inte varit härifrån sedan i fredags för att det ligger ett 45 centimeter tjockt snötäcke på den och tittar du i snön så ser du inga bilspår heller.
Jag kan ha gått härifrån men följer du fotspåren här så leder dom antingen till dasset, bort mot bilen eller in i det röda huset.
Flyga kan jag inte men jag kan såklart inte bevisa att det inte varit en helikopter här ovanför som hissat upp mig lite snyggt.
Jag kände att jag lika gärna kan svara lugnt och väldigt förståligt för Kling verkar varken smart eller på speciellt gott humör.
Den taktiken fungerade tydligen för nu börjar poliserna viska till varandra...
-Vi var säkra på att du var inne i Norrköping natten mellan tisdag och onsdag...
-Jaså, varför då??
-En hel pall med kaffe stals från en långtradare och rykten går att du gillar kaffe som ingen annan.
-Men jag snor väl inte mitt kaffe....jag dricker en massa men jag kan faktiskt köpa mitt kaffe.
-Vem kan det då vara??
-Jaa, kanske är det ett beställningsjobb så den eller dom som snott kaffet lätt och snabbt säljer det vidare...till en butik eller ett café kanske....inte till mig eller någon annan privatperson.
Kling och Klang tittar på varann och Kling berättar för mig att dom inte ska störa mig mer, önskar god jul och båda tassar ledsna ut genom dörren.
Efter att dörren stängs så hör jag Kling säga till Klang att dom tar jullov nu....sekunder senare hör jag igen Klings svordomar i snön.
Konstigt tänker jag och häller upp en ny kopp kaffe.

Jag hinner sedan både äta frukost, hälla i mig en hel del kaffe ytterliggare och surfa runt på internet både bland konstiga forum, bloggar, människor och tapeter innan jag bestämmer mig för att måla lite.
Jaa, vägg och tak då, inte prinsessor, troll eller bilar på ett papper...
Konstaterade efter ett tag att klockan redan var fem och att jag då missat både Kalle, Anna och alla andra jävla ankor också...
Lika skönt det...




Utebelysningen i altanbusken ska såklart tändas och dagen till ära så släpar jag även ut den gigantiska lyktan och ställer den i snön på altanen.
Känner när jag tänder den att det kanske är ett tecken för att tomten ska hitta mig lite senare...
För att förstärka tanken så skriker jag friskt ut i mörkret:
-Nu kan du komma din skäggiga jäkel...
Jag ler åt min dumhet och traskar in i värmen igen.

Tio minuter senare så hör jag återigen något utanför och på frustandet så måste det helt enkelt vara ett djur den här gången...
Det är ju faktiskt så att det är mest djur som rör sig ute i ödemarken på den här tiden av året.
Jag greppar kameran igen och tassar ut...
Tittar försiktigt fram runt hushörnet och ser att visst är det ett djur, ett till och med ganska stort djur men det konstiga är att det sitter en människa på djuret.
En människa med ett kraftigt skägg...
Inte fan är det en häst, det ser jag ju...det är nog en åsna.
Jag tar inget kort utan står bara kvar och tittar på människan som nu binder fast djuret i stupröret på ladan.
Den slitne mannen som trots årstiden inte har mycket kläder på sig kommer mot mig...och ler.
-Hej, säger han....det är jag som är Jesus.
-Det tror jag knappast, säger jag...
-Jo, jag heter Jesus Gonzales och jag rider omkring här på min åsna och undrar om du vill handla lite av mig??
-Vad säljer du??...åsnan??
-Nej nej, jag säljer åsnemjölk, droger och bingolotter.
-Skämtar du...??
-Nej nej, sanning.
-Och du heter Jesus??
-Ja, Jesus Gonzales.
Känner att jag egentligen har mest lust att sparka både Jesus och hans beniga åsna ut från min tomt men samtidigt så blir jag en smula nyfiken på vad detta är för en figur...
Till på köpet så har jag ju nyligen stått här ute och skrikit att jag vill ha besök av skäggiga monster...
Där fick jag.


-Inte för att jag tror att jag vill ett endaste dugg av dina saker men du kanske hinner att hänga med in på en kaffe eller en glögg...
-Ja tack, skönt att få värma tårna lite.
Då upptäcker jag att han har sandaler på sig.
Jag ryser till, mest av den upptäckten men även att jag bara har mitt linne på mig.

Jag joggar in och Jesus trippar efter...
-Varför sjutton har du bara sandaler på dig??
Kom du ifrån Colombia imorse och trodde att det här var ett varmt land eller ??
-Nej, jag och min åsna kommer från Israel men vi har varit här många år nu.
-I sandaler ??
-Jaa....det går bra.
-Här får du lite varmt kaffe.
-Tack.
Jesus glider ner i soffhörnet, ställer kaffekoppen på bordet och tar av sig sin gamla axelremsväska.
-Vill du köpa åsnemjölk??
-Varför skulle jag vilja köpa åsnemjölk??
Jag vill köpa mjölk i en affär...om jag nu vill ha mjölk.
-Du blir åsna om du dricker åsnemjölk...du vet...
Jesus ler och visar sina tänder eller rättare sagt, visar upp sina luckor där hans tänder var en gång.
Jag tänkte fråga honom om han varit hockeyspelare i Israel, men jag lät bli.
Jag bjöd ju in honom för att det skulle vara lite trevlig och då kanske det är bäst att vi håller sams.
Förresten så kan ju den där väskan innehålla en pistol...
-Vad sa du??...åsna...jag vill inte vara en åsna.
-Jodå, alla män vill, svarar Jesus med ett riktigt flin.
Nu började jag fatta vart min nye vän ville komma...
-Jaha, du menar så...jag tror nog inte att det funkar va...
-Jojo, det funkar, funkar jättebra...och så flinet igen.
-Nej tack, jag tror inte på sånt och förresten så har jag gott och väl så det räcker...
Nu kan jag le lite...
Kommer samtidigt på att jag aldrig mer kommer få använda "vapnet" vilket gör mig lite sorgsen...men det berättar jag inte för honom.
-Du säljer konstiga saker...
Jag hade en gång en tanke(det var nog bra mycket mer än en tanke om jag ska vara ärlig) att jag skulle öppna en liten affär i Oslo.
Där skulle jag sälja sånt som jag gillar....snygga skjortor, svenska chipspåsar, Stephen King-böcker och lite annat.
Affären skulle heta "min butikk" och det skulle hänga både en norsk och en svensk flagga utanför affären.
Jag vet inte varför jag berättade detta och han kommenterade inte saken heller...
-Vill du köpa bingolotter??
-Varför säljer du bingolotter??
-Jag måste...
-Måste??
-Ja, en jag känner, hans son spelar basket i en klubb och dom måste sälja arton bingolotter i veckan.
-Men vad har det med dig att göra??....du spelar väl inte basket??
-Nej, men grabbens pappa kallas gud och är jättestor...jag säger att jag kan sälja.
-Inte alla arton hoppas jag.
-Jo...
-Jag är ledsen men jag vill inte köpa någon bingolott.
Jag har ingen aning om när dom där programmen är...och jag vill inte se dom.
-Droger??
-Jag har aldrig använt droger och kommer jag att göra det så kommer jag att göra det som en självmordsgrej....sväva in i någon dimma som tar kål på mig.
Jag ser på Jesus att han tänker kommentera den saken men att han avbryter och istället stoppar in en pepparkaka i munnen...

Plötsligt så lyser det upp i stugan och jag hör ett motorljud...
Lika fort blir det mörkare igen och motorljudet slutar.
-Vem fan kommer nu??....säg inte att det är fler folk med skägg...
-Va, säger Jesus som inte fattar varför jag säger så om skägget.
Jag hinner inte resa mig upp förrän det knackar på dörren och jag hinner inte säga kom in förrän en person har öpnnat dörren och kikat in...
-Får en komma in??
Jag ser att det är bonde söker fru-Janne som klart oväntat kommer in i stugan.
-Visst, får jag ur mig, men vad gör du här??
-Du känner igen mig??
-Ja, jag känner igen dig...
-...och jag känner igen dig ljusblo...
-Hur fasen då??
-Jag har googlat på internet och hittat din blogg.
Jag tror inte att du gillar mig...
-Fräckt...
-Vad är fräckt??....att du inte gillar mig...
-Nej, det är fräckt att du hittat och läst min blogg...
Jag har väl aldrig skrivit ett ord om att jag inte skulle gilla dig??
-Det tror jag....du skriver att jag är gammal.
-Jaa, jag har skrivit att jag tycker att det är konstigt att vi är lika gamla eftersom du ser femton år äldre ut.
-När fyller du år ljusblo??
-Jag är född i april 1972.
-...och jag i juni...
Då är jag till och med yngre än du...
Han ler nu den jäveln...den skäggiga gamla grisen.
-Kom du hit för att berätta det eller för att äta köttbullar och dricka glögg eller för att leta efter Anette??
-Jag kom faktiskt just för att leta efter Anette, men eftersom jag ändå är här så kan jag göra dom andra två sakerna också.
Ja, en har jag ju redan klarat av...
Jag går ut i köket och sätter på spisen, öppnar kylskåpet och tar mig en hel mugg glögg på stört, kall.
Bakom min rygg hör jag Jesus presentera sig för Janne och frågar om han vill köpa åsnemjölk...
Lika bra att fixa en ordentlig jultallrik tänker jag och dom där två går det väl ingen större nöd på och känner dom att det går nöd på dom så kan dom dra...
Efter ett tag så ser jag Janne vid datorn.
Han kollar upp var Anette bor och sätter sedan på julmusik på hög volym.
Han ser verkligen uppåt ut och jag kan inte låta bli att undra om han köpte någon mjölk...eller några droger kanske...


Samtidigt som jag serverar maten så hör jag återigen ett jäkla oväsen utanför och det måste verkligen låta mycket eftersom det överröstar julmusiken som fortfarande dundrar inne i stugan...
Jag tittar oroligt mot dörren, suckar tungt och tappar sedan hakan fullständigt när jag ser tomten dundra in som om han hade eld i baken...
Tre stycken orakade jäklar blir nu helt förstenade med prinskorv, ägg och lax i mungipan och kan bara stirra på denne ikon som skkar av sig snön samtidigt som han skriker vilt omkring sig...
-Stäng av den jävla julmusiken...
Ingen kan varken röra sig eller få ur sig ett ord så tomten klämmer igen datorn med en smäll...
Musiken tystnar...
-Vad är det här för jävla ödestuga??
Trodde inte att det kunde vara någon jul här trots att jag såg den trevliga lyktan utanför men här sitter ni och fullständigt proppar i er köttbullar och lyssnar på skitmusik...
Kan ni inte prata någon av er??
-Här bor jag tomten...jag heter ljusblo.
-Jag är bara här för att äta lite...man måste äta lite....jag ska vidare till Anette sen...det är min traktor utanför.
-Vill du köpa åsnemjölk??
Tomten som tydligen fortfarande inte känner sig lugn tar köttbullarna från våra tallrikar, går och öppnar dörren och kastar ut köttbullarna allt vad han orkar.

-Okej, säger jag...det ser inte ut som om du kommit för att ge oss några julklappar??
Det ser mer ut som om du är skittrött på julen...
-Skittrött är ordet...verkligen.
Jag vill inte se ett paketsnöre, en köttbulle eller höra någon jävla julsång på väääldigt lång tid.
Jag har varit runt i hela världen idag...till varenda liten stuga, skjul...koja.
Har du julmust??
-Julmust vill du ändå ha??
-Jag älskar julmust...
-Ledsen men julmusten är slut...jag har glögg.
Sorgset tittar tomten upp.
-Jaa, jag tar det....i ett stort glas...kallt.
Försiktigt samtidigt som vi följer tomtens rörelser fortsätter vi att äta av julmaten.
Hela tiden beredda på att tomten kan få ett spel av läget och börja skrika, spruta glögg genom näsan eller kasta vår mat till höger eller vänster.
Efter det tredje glaset glögg så är tomten på ett klart gladare humör.
Han slår till och med på datorn igen, slickar sig om munnen och nynnar tyst för sig själv att nu minsann så ska vi få höra på musik.
http://www.youtube.com/watch?v=5P6g7S8dn8I
http://www.youtube.com/watch?v=llGO-LhP3Fs&feature=PlayList&p=AAF7FB45D0C3233C&index=5
http://www.youtube.com/watch?v=-1CE4P8qqPE
http://www.youtube.com/watch?v=EzgGTTtR0kc

Fyra favoriter spelar han och han nästan bokstavligen dansar i taket...samtidigt som han glöggar vidare.
Vi andra tre dansar med men vi är så mätta så vi håller oss begränsat rörliga nere på golvet.
Till slut sjunker alla fyra ner i soffan och säger att det är dags att dra vidare.
Janne köper åsnemjölken och två bingolotter av Jesus samtidgt som han öppnar dörren och skriker:
-ANETTE....nu kommer jag.

Jesus hoppar upp på sin åsna och berättar att han nu fått nog av snö så han sätter kurs mot Israel igen...
Tomten tackar för glöggen, hickar och hoppar upp bakom Rudolf..och han ler.
Jag värmer lite glögg, sätter på lite kaffe och skriver detta...
Vilken julafton....men nu är den slut...för i år.

Puss och kram

Inga kommentarer: