2012 blir 2013

Tänkte att jag skulle utvärdera, spekulera, gissa och bete mig allmänt fånigt och med glimten i det där vänstra rådjursliknande ögat.
Jag kommer att skämmas, jag kommer att lova en massa nytt och jag kommer framför allt ha kul.
Vi kommer börja med 2012 som vi ju nu faktiskt har ganska bra koll på.
Så här såg mina nyårslöften ut TILL det här året.
Jag kastar in en kommentar som såklart är nutid för att berätta hur (illa) det gick.

Nyårslöfteà2012

’drick minst 1 liter vatten om dagen

Knappt att jag har druckit en liter vatten sammanlagt det här året. Snittar kanske 4 dl. Inte ens nära med andra ord.

’sockerstopp

Tänk att jag ändå hade iden att sockerstoppa förra nyåret. Jag har ingen aning om hur länge jag klarade mig dvs. utan godis, glass och julmust. Det kan inte ha varit mer än en vecka... Att jag inte druckit julmust sedan mars är overkligt bra och sockerglass åt jag bara några dagar i slutet av juli när jag blev trött på regn. Godis har jag fuskat med en handfull gånger sedan februari. Chips åt jag ett rör (pringles) när jag var utomlands i mars, annars inget.

’max 80 kilo

Gissar att jag började året på sisodär 87 kilo vilket är en hemsk vikt i mina ögon. Jag tror inte att jag var nere i 80 kilo i mer än en vecka...så här berättade jag den 15 oktober.

Min dag började så här...

Med ett stort självförtroende tittar jag ner i den här påsen som jag låtit stå orörd i flera år nu.

Jo, det är ett antal par jeans i den och på påsen står som synes "Hej 80 kilo"

Ingen vits att jag ens tänker tanken att försöka dra på mig något av dessa paren innan jag väger 80 kilo.

Hur det gick ?

Jodå, dom gick på utan problem...

Då var jag alltså nere på 80 kilo och jag tror att jag då på något sätt släppte lite på tyglarna. Vägde mig idag på årets sista dag och vägde då 80,8 och har efter det varit ute och sprungit en mil så kanske...

’100 mil löpning

		Löpning					Totalt all träning
		Distans	Träningstid	Snittempo	Pass	Km/pass	Pass	Träningstid
Januari		11,4 km	0:57:00	5,00 min/km	1 st	11,4 km	23 st	13:37:36
Februari		11,0 km	0:55:53	5,05 min/km	1 st	11,0 km	5 st	3:06:03
Mars		16,2 km	1:19:49	4,56 min/km	2 st	8,1 km	12 st	13:23:09
April		4,4 km	0:20:35	4,40 min/km	1 st	4,4 km	3 st	1:42:35
Maj		69,2 km	5:32:58	4,49 min/km	5 st	13,8 km	7 st	6:23:58
Juni		10,0 km	0:46:28	4,39 min/km	1 st	10,0 km	2 st	1:18:28
Juli		0,0 km	0:00:00	0,00 min/km	0 st	0,0 km	0 st	0:00:00
Augusti		10,6 km	0:52:50	5,00 min/km	1 st	10,6 km	1 st	0:52:50
September		0,0 km	0:00:00	0,00 min/km	0 st	0,0 km	0 st	0:00:00
Oktober		0,0 km	0:00:00	0,00 min/km	0 st	0,0 km	0 st	0:00:00
November		0,0 km	0:00:00	0,00 min/km	0 st	0,0 km	0 st	0:00:00
December		9,5 km	0:51:00	5,22 min/km	1 st	9,5 km	3 st	1:51:00
Totalt:		142,2 km	11:36:33	4,54 min/km	13 st	10,9 km	56 st	42:15:39

Som synes inte ens nära några 100 mil. 14,22 mil är en katastrof, men visst, det finns anledningar som gjorde att reultatet blev så dåligt. 23 träningspass (bara en löpning) i januari var i alla fall en bra början.

LÖ	DST	2012-05-29	Kyrkskolan------>Kimstad...lite genväg på slutet	15,50 km	1:16:02	4:54 min/km	174
VI		2012-05-28
Total tid		1:16:02	Löpning	15,50 km	1:16:02	4:54 min/km
Vecka 21
Typ		Datum	Runda	Distans	Tid	Snitt	Snittpuls
VI		2012-05-27
LÖ	DST	2012-05-26	Halvmara-Södra Finnö	21,10 km	1:41:54	4:50 min/km	177
VI		2012-05-25
LÖ	DST	2012-05-24	Brink-Skärblacka-Kimstad	16,63 km	1:20:40	4:51 min/km	172

Här i slutet av maj så blixtrade jag också till...

 

’perfekt marsresa

I stort sett ja... Jag glömde att ta med kaffe för sanningen är att det utländska kaffet inte smakar lika bra. Visste ju att det var kaffebryggare på rummet (därför jag valde det hotellet) Hoppade över solkrämen den första dagen som i mina ögon inte var speciellt solig och det var i efterhand inget smart drag. Jag var i för dålig form för att kunna fixa löppassen i den där lutnade byn. Annars så var allt toppen.

Utsikten från min balkong.

 

Tog den här bilden när jag var ute på min långpromenad upp i bergen. Man ser hur vägen går runt berget där uppe. Jag nämner bland annat den där vandringen på mitt mail som jag skickade till min arbetsplats. Så här lät det...

Jag har varit här i knappt två dygn men det är redan så ini bomben givet.
Såna som jag ska inte åka bort.
I alla fall inte utan en stabil vårdare/vakt.
Första dagen (måndag) sammanfattade jag så här.

Hmmm...jag hade med egen fri vilja valt en kuperad semesterort.
Jag skulle gå och jag skulle springa.
Klok tanke kan jag säga efter ett dygn här.
Tråkigt nog så är jag inte alls i den form jag skulle behöva vara.
Det kuperade är för övrigt inte kuperat utan stup.
Trodde också att det skulle vara platt också, någon meter, någonstans.
Så var det icke.
Jag hade ärligt talat lust att springa iväg tio över åtta i morse.
I ungefär tre minuter hade jag lust, sedan var den branta, långa nedförsbacken slut.
Jag sprang och jag gick om vartannat och 33 minuter senare kom jag hem, levande.
Jag hade då nått min högsta uppmätta puls någonsin (196) och blivit tacklad av en kaktus som bokstavligen stack ut på trottoaren.
Ett antal snygga, klart blodiga rivsår på höger axel blev resultatet av det mötet.

Solkräm behövs väl inte och förresten så är väl solen borta innan jag kommer till stranden?
Jag hade alltså ingen solkräm på mig.
Nu i kväll så har jag varit och köpt en flaska.
Om jag ser ut som en gris?
Nja, med lite vilja så är jag ungefär rosabrun....hoppas jag.
Det konstiga är att när jag blinkar så dras huden åt hela vägen ner till knäna.
Väldigt tajt hud med andra ord.

Två sår på vänster hand blev resultatet efter att jag gått in i en stolpe på trottoaren.
Det kunde ha gått väldigt mycket värre.
Palmer och stolpar överallt så att titta på ipoden får jag sluta med.

Tisdag...
Planen var att ta en promenad.
Direkt efter frukost så traskade jag iväg.
Givetvis med både en termos kaffe, en massa vatten i ryggsäcken och en bra ljudbok i öronen.
Jag gick uppåt.
Precis varenda steg jag tog så kom jag högre och högre upp.
Jag tänkte att jag vänder när det planar ut eller blir nedförsbacke.
Det inträffade efter 21000 steg och mer än tre timmars vandring.
Just då, där uppe på toppen med en kaffekopp i handen så såg jag bara positivt på läget och att jag skulle ha stans bäst tränade rumpa redan innan veckan är slut gladde mig.
Jag såg då inte problemet med nedfärden.
Efter mindre än 50 meter så kunde jag ana.
Mina smalben gjorde ont och mina fötter kändes plötsligt.
Tänk om jag då haft vettet att fortast möjligt hoppa på en buss, taxi (jo då, båda fanns) eller om jag haft en cykel med stabila bromsar.
Men sån är inte jag.
Jag är en sån som alltid ska överdriva mina påhitt och har jag bestämt mig för något så ska jag klara det.
Alltså gick jag hela vägen ner.
Sista timmen hände det mycket i mina skor.
Ibland kändes det som om jag hade tre extra tår på varje fot och plötsligt efter ett smärtsamt stick så hade jag fem igen och så där höll det på.
Konstaterar nu hemkommen när jag tittar på min ipod att min utflykt varade i 6 timmar och 24 minuter.
Gissar att mina pausar var ungefär dom 24 minuterna och att jag då alltså gick i 6 timmar.
På dom 6 timmarna så tog jag lite över 41000 steg och att sträckan jag gick var ganska exakt 39 km.
Bra för rumpan men mindre bra för fötterna kan vi konstatera.

Imorgon (onsdag) blir det garanterat ingen morgonjogg utan en stilla dag vid poolen med mycket fotvård.

Man kanske tror att jag lider och är mer eller mindre halvdöd men trots att jag gick till frukosten i morse som en 89-åring så har jag det fantastiskt bra.
Sol och varmt och en massa god mat och att hela tiden bara göra det som faller mig in.

Som sagt så är det nu närmare sex veckor sedan jag gjorde den där heta promenaden, men nyss så konstaterade jag att mina fötter fortfarande ser bedrövliga ut.
Alla blåsor gjorde att jag senare fick väldigt mycket löst extraskinn.
Varenda tå så ut som om dom en gång vägt extremt mycket och sedan gått ner mirakulöst mycket och nu bara hade en massa löst skinn kvar.
Ingen vacker syn.
Sen har jag två blånaglar på vänster fot och två blånaglar på höger fot.

Tur att jag ändå gillade och gillar den där promenaden.http://www.youtube.com/watch?v=wZrn3gnrM-s&feature=youtube_gdata

 

’plantera ätbart

Nej, jag planterade en del broccoli och tomater på landet men dom mådde inte bra. Kylan gjorde att dom växte trögt och dom borde haft vissa drunkningstendenser också. Min flytt gjorde att fokus blev på annat.

’ät minst möjligt

Ett något tramsigt nyårslöfte och inte höll jag det heller. Sedan februari så äter jag midre i alla fall eftersom jag nu äter en kost som gör mig mätt och nöjd.

’ordning i lägenhet

Nae, att få ordning på den där lägenheten var en för svår uppgift. För mycket saker på för liten yta.

’styrketräning sex dar i veckan

Lite väl högt mål känns det som och givetvis så var jag inte ens nära. Dom första tre veckorna på året så hade jag sex träningspass/vecka men då var inte allt styrketräning. Tydligen endast 20 pass under året, men då var 18 av dom gjorda innan mitten av mars.

’10000 situps

Jag hade ett väldigt kort tag koll på den här siffran men jag kan gissa att jag i år gjort 1000 situps, kanske 1200...

’fint ute på 55:an

55:an är min lägenhet med tillhörande uteplats i Kimstad. Nej, det var aldrig fint där ute.

’lägga färdigt golvet

Nej, hela golvet i köket blev inte färdigt...

’30 mil inlines

Tror inte att dom användes mer än en gång och det var på sommarlovet när vi byggde en cykel/inlinesbana på skolgården. Det var kul...

’Skärblacka gym i februari-4 dagar i veckan

Jag satte aldrig min fot inne på Skärblackas gym.

’mer läsare på min blogg

Jodå, visst har jag det, men min tanke när jag skrev detta var nog en rejäl höjning, vilket jag inte brytt mig om att försöka fixa. I första hand så skriver jag för min egen skull.

’+ på tippning

Nixum, det blev nog sammanlagt ett par tusen minus.

’good looking 40

Ni förstår väl vad den här betyder... Jag blev 40 under året och tanken var att jag skulle se bra ut som 40 åring men jag ger mig själv underkänt.

’mer blåbär, broccoli, äpplen, körsbär, apelsiner, hallon, avocado, mandel, lax, sill, paprika, morot, ägg, lök, vitkål, kesella, tonfisk, keso och kyckling

Jaha minsann...detta skrev jag alltså innan lchf-livet. Ja, jag har ätit betydligt mer broccoli, ägg, avocado och vitkål. Mer blåbär, hallon, mandel, lax, sill, paprika, lök och kesella. Däremot mindre äpplen, apelsiner och morötter.

’ta hand om din bil

Nej, det gör jag verkligen inte. Tvättar den för sällan och inuti ser den ut som ett världskrig.

’12 feb..... sluta äta bröd, pasta, potatis, flingor

12 februari startade alltså mitt lchf-liv och då la jag till detta på löftena. Den här punkten har jag fixat till 100%. Bröd har jag i och för sig ätit en gång i månaden men då godkänt lchf-bröd.

’springa i spåret....klara 10 min

Spåret i det här fallet är spåret i Kimstad. Jag kan skamset säga att jag sprang inte spåret en endaste gång.

Det var den genomgången det...puuuust.

Som synes så var det ett skandalresultat.

Det som var bra eller godkänt var mitt ätande.

Jag flyttade den 2 juli och sedan dess så har fokus förutom jobbet att fixa ordning här.

Inget jag ångrar alls så resultatet får jag ta.

För att nämna lite allmänt om året 2012 så var det ett väldigt spännande år och det hände väldigt mycket känns det som.

Att få jobba på Kyrkskolan är fantastiskt. Jag åker dit med ett leende på läppparna. Mina arbetskamrater är dom bästa och barnen som jag får möta är oftast härliga och ger mig så mycket positiv energi.

I bilen så lyssnar jag numera alltid på ljudbok. Att kunna utnyttja en halvtimme varje dag till något som känns både kul och i många fall lärorikt. Alternativet, töntig radio känns lika dumt som att kasta bort en kväll med reklam på tv´n. Simon Kernick har blivit en favoritförfattare och Dean R. Koontz har ju varit det länge. Att det spelar en väldigt stor roll vem som läser har jag absolut märkt. Har tänkt att läsa Arto Paasilinnas böcker och visst finns dom på ljudbok, men när den här idioten läser dom så är det otänkbart...

För första gången så kommer det här ett litet boktips.
Tipset går i det här fallet ut på att akta er för denna bok...Jag lyssnar på den i bilen, till och från jobbet.
För det första så har jag insett hur viktigt det är att man trivs med den som läst in boken.
Den som läst in den här heter Frej Lindqvist.
Egentligen ingen aning om vad han sysslat med i sitt liv men någonting sa mig ändå att han var skådespelare.
Det lät liksom så, i alla fall under den första timmen.
Blir nu istället mer och mer säker på att han var så äckligt nervös i början och därför pustade och stånkade som en gammal gris.

Jag har nu hört på halva boken och känner mig säker på att det verkligen inte kommer att hända ett skit.
Det är tramsigt blablabla och tramsigt blablabla kommer det att fortsätta med.

Boken handlar om Pettersson, en äcklig liten sate som varje vår bosätter sig i sin stuga på landet för att förbereda sin sommarshow, en liten snuskshow med fyra aktörer.
Att han tänker på bara rumpor dygnet runt är ganska uppenbart.
I närheten bor Einar och Sara som är bönder.
Pettersson är kåt på Sara.
Just den här våren så dyker två andra snubbar upp, till och med på samma dag.
Gotthardt hyr en stuga i närheten och blir på två röda sekunder kompis med Pettersson.
Henrietta hyr en annan stuga i närheten och hon tvingas vara hos Pettersson ett tag då hon skadat sin fot.
Om, nu i fall att Pettersson blir kåt på Henrietta tror jag inte vi ens behöver ta upp här och nu.

Hela gänget ses hela tiden och dom är jäkligt tjatiga.
Dom pratar alla på exakt samma sätt och dom beter sig precis likadant.
Tvi fan....

Så här går det till i min lilla bil:
Jag lyssnar på en mening av boken...
Sen skriker jag två saftiga ramsor.
Nej, inte två fula ord.
Två riktigt fula, långa ramsor.

...och så fortsätter det, mening för mening.

Hur kan det vara intressant att höra ett gäng äldre människor tänka vad dom ska göra och sedan göra det.
Dom tjatar om och om, om dessa saker och hela gänget beter sig exakt på det här sättet.
Nej, dom har inga större, spännande planer om nu någon trodde det.
Nej, dom pratar om att åka och handla och om att det är mycket vatten i en jävla å.

Varför jag fortsätter lyssna.
Ja, hade det varit en vanlig bok så hade jag för det första jublat för att ha sluppit vidriga Frej Lindqvist och ärligt talat så hade jag sluppit hela grejen för då hade den fått ligga still.
Oja,,,

Jag kommer att svära vidare i min bil och hata dessa männsikor ännu mer.

Vädret var det som var ordentligt negativt under 2012. Som tur var jag upptagen med att flytta och fixa så fort det blev semester. Irriterande ändå eftersom jag ville slänga ut saker och ha saker ute på altanen för kortare och längre perioder. Södra Finnö blev något negativt under året för jag visst att vädret var skräp där. Jag upplevde aldrig annat. Kändes inte ens sorgligt som det brukar göra att lämna det blå huset för sista gången i höstas.

Den här bilden säger väl allt...



Att jag i början av februari läste två böcker gjorde att jag började med lchf.

Känns som ett väldigt klokt beslut och jag är strålande glad att det blev som det blev. Undrar bara fortfarande hur länge det tar innan lchf blir accepterat av de styrande så att vi kan hänga allt som livsmedelsverk heter. Margarinfabrikerna vill jag se gå i graven och definitivt försvinna från barnens skolmatsal.

 

Att jag flyttade i juli var något helt fantastiskt. Tänk att jag efter två år av letande hittade just ett sånt hus som jag haft i mina tankar. Jag tycker att det ligger på ett perfekt ställe också. Huset är bra och tomten är bra....och jag är så glad över det här huset så jag kan inte hitta rätt ord.

Dom här två senaste sakerna, lchf och huset är sååå underbara saker som ploppat upp under 2012, men en sak gjorde faktiskt större avtryck avtryck på mig och framför allt på mitt hjärta.

Jag ska klistra in hur jag upplevde saken samtidigt som jag kommer att tänka tillbaka och känna att mina tårar rinner nedför mina kinder.

Glädje

Det är en känslosam dag idag.

Den personen i hela världen som jag helst velat träffa, träffade jag idag.
Hon stod där och log och tittade på mig.
Jag trodde inte att det var sant.
Hon var så fin i sin lilla keps...finast i hela världen.

Kunde inte hälsa på henne just då men visste att jag skulle få tillfälle till det lite senare.
Jag bubblade av glädje.

Äntligen fick jag chans att ge henne en kram och prata lite med henne.
Ett snabbt hej och sedan kom tårarna.
Mina elever undrade varför jag var ledsen så jag fick berätta.

Senare när tiden var god så gick jag bort och busade och pratade med henne när hon och en kompis satt på en gunga.
Vilken glädje att få se henne, prata med henne och höra hennes underbara skratt.
Till slut skulle vi åka hem.
Hon ville inte att jag skulle gå.
Jag gav henne en sista kram och en puss på kinden.
Sen vinkade vi....

Det var så svårt att kunna fokusera på någonting annat på jobbet efter det.
På hemvägen efter jobb så satte jag som vanligt på min ljudbok i bilen.
När jag kom hem så hade jag inte hört ett ord.
Jag var någon helt annanstans.

Jag kan inte tänka på något annat just nu....
Jag kommer inte att sova mycket i natt eller imorgon natt och jag kommer att tänka på henne om och om och om igen i en väldigt lång tid framåt.

Ja, det känns sorgligt men det spelar ingen roll.
Jag är så glad att den här dagen kom.
Jag är så glad att jag fick träffa dig.
Tack lilla gumman...jag älskar dig

Det var den 12 april...

Den 20 juni var det dags igen och det var om möjligt än mer fantastiskt.

Jag är så otroligt tacksam att jag får uppleva bra dagar och den där dagen som var igår känns nästan overklig men så fantastiskt underbar.
En av mina bästa dagar någonsin i mitt liv.

Vilken underbar hej då kram....kanske den bästa kramen i livet.

Jag hoppas vi ses igen mitt hjärta.

Hela dagen efter den händelsen så såg jag ut och kände mig ungefär så här...

Det var 2012 det...

Det återstår en dryg timme och det kanske är läge att fixa mat.

Fortsätter på den här sedan

 

Förrätt...

Huvudrätt...

...och nu har jag varit ute på tomtens högsta punkt och sett (nja) och hört bomber och raketer.

Kameran och en kopp kaffe var med.

Just det, k a f f e...

Efterrätt om en timme eller så...

 

2013



 Efter att ha tagit mig genom 2012 nu med ordens hjälp så inser jag hur svårt det är att förutspå ett nytt år.

Visst ville jag flytta under 2012 men inte sjutton trodde jag så mycket på att det skulle hända.

Att plötsligt ändra från att köpa lättvarianten på mjölk, yoghurt, creme fraiche och en hel del annat till att köpa och gladeligen mumsa på den fetaste varianten av allting hade jag inte kunnat drömma.

Jo, jag vet att Eva redan höstvintern 2011 hällde i rikligt med grädde i sitt kaffe och hävdade att det var smart, men det var för svårt att tro var möjligt.

Borde tro på den tjejan;-)

Tänk att jag själv idag efter att ha gått upp och satt på kaffet intog en kopp kaffe med säkert en tredjedel grädde i...

Sen drog jag ut och sprang...hahaaa

Att ha helt lämnat julmusten i affären trodde jag inte var möjligt.

Att ha fått med min pärla till kompis på lchf-tåget känns också otroligt och glädjande att hon är så bäst på att hålla lchf-style.

Stolt över dig flickan

Ja, 2013 var det ja...

Till detta året så fick ni inte veta mina löften förrän alldeles nyss.

Okej jag provar lite utan att ha förberett mig...

nyårslöften =========> 2013

^^jag ska börja på någon form av gruppträning (typ aerobics)

^^jag ska inte äta en godis eller snacksbit

^^jag ska springa 60 mil (såg ni, jag minskade kraven) minst

^^jag ska ha en bra Madeiraresa i mars och jag ska vara i bra form när jag åker dit.

^^jag ska ta hand om mitt hus och min bil

^^jag ska göra ett bra jobb på Kyrkskolan

^^jag ska laga mer nya maträtter

^^jag ska inte väga mer än 80 kilo någon gång under året

^^jag ska försöka sälja kläder på tradera och annat någon annanstans

^^jag ska suga i mig av föreläsningar, vin och trevlig sällskap på kryssningen i april

^^jag ska bli klar med mitt hus och ordna en trevlig trädgård med mycket växande grönsaker och blommor.

^^Dammen ska bli klar (här på Lilla Åsen alltså)

^^Jag ska styrketräna minst varannan dag

^^jag ska på den här bloggen hitta på lite mer roligheter och spela in mer videos

^^jag ska gå plus på tippning

^^jag ska ha koll på min ekonomi

^^jag ska läsa minst 10 böcker

^^jag ska gå på minst två föreläsningar (som intresserar mig)

^^jag ska deltaga i minst ett löplopp

^^jag ska deltaga i jogg.se´s åtta mil på en dag (tveksamt va)

^^många morgonpromenader

Känns som lätta löften i år.

Motiverad och säker på mig själv som aldrig tidigare.

Har ni förresten tänkt på att 2013 är första året sedan 1987 som vi har fyra olika siffror i årtalet. (källa, Jarelind)

Som ni märker inga löften eller förhoppningar om prinsessor i mitt liv... Jag har inga förhoppningar eller ens önskningar, eller faktiskt inte ens tankar åt det hållet. Jag hoppas att jag får träffa Tuva någonstans någon gång, annars så får jag leva på och fortfarande bubbla inombords av årets två möten.

Nu ska jag sätta på lite mer kaffe, äta min nyårsdessert, skriva dagens riktiga inlägg (spännande vill jag lova) och också slänga in ett inlägg med årets bästa bilder.

Kram från mig