HALLÅ...

HALLÅ...
Klicka på bilderna så blir dom betydligt större...och roligare.

tisdag 4 september 2012

Drömmar (sjuka)

Om elva timmars sömn är ett friskhetstecken kan man ju fundera på, men det ger i alla fall upphov till en del drömmar.
Tänk om man hade kunnat drömma när man dött.
Det skulle ha varit spännande och inte tusan skulle man ha stört någon på något sätt här uppe på jordytan.




Jodå minsann...så här var det...
Jag skulle tydligen åka utomlands (vet ej var) och mina medresenärer visade sig vara Eva och några av mina kusiner. (inga problem där, hade nog funkat kanon)
Jag befinner mig innan resan på landet vilket gör att jag inte alls har dom kläderna där som jag skulle ha viljat packa ner.

Packar gör jag förresten i den här...

Kanske så var det ett tryck på den som om den en gång i världen sålts med en dammsugare i.

















Mitt ibland kläderna så packar jag ner den här.
Känslan är att den är det viktigaste och jag känner mig lättad att jag kom ihåg att packa ner den.

Givetvis så kom vi inte iväg...det kom hundraarton grejer emellan...

På tal om drömmar så kan jag klistra in lite gamla drömmar jag haft och plitat ner på min gamla blogg.
Om ni har tid alltså...

Drömmar

Innan ni ens börjar ta tag i hakan, suga på överläppen och fundera som tusan så berättar jag...
Detta handlar om dom där drömmarna man upplever i mörkret, man befinner sig i vågrät position och man har ögonen stängda.
Nattdrömmar helt enkelt...

Känner att jag kanske inte borde berätta egentligen men eftersom jag står för vad jag tycker och vad jag gör så kan jag väl lika gärna stå för mina drömmar...
Man kan ju inte hjälpa vad man drömmer......väl...?

Berglund talade om för mig redan på tidigt nittiotal att mina drömmar är klart annorlunda men väldigt underhållande.
Han tyckte absolut att jag skulle skriva ner mina drömmar och ge ut som bok.

Jag minns faktiskt ett antal drömmar från den tiden, kanske för att dom återkom gång på gång.
Vi får se om jag berättar dom i slutet av det här inlägget.

Den senaste natten befann jag mig tydligen i Thailand, åtminstånde så betedde sig sanden, vattnet och solen på Thailandvis.Vi kan snabbt konstatera att dom sakerna var dom enda i drömmen som betedde sig särskilt normalt.
Jag befinner mig alltså i vattenkanten där sand och vatten avlöser varandra på ett väldigt långgrunt sätt/område.
Plötsligt ser jag en älg som står avslappnad en bit bort men det är inte förrän några barn skriker -titta en hare (tydligen svenska barn i Thailand) som jag höjer på ögonbrynen.
Haren var nämligen tvärtom mot älgen allt annat än avslappnad och springer i full fart åt mitt håll...
Ner i vattnet, upp på sandön där jag befinner mig, snuddar mitt ben i sitt vildsinta galoperande.
Han beter sig verkligen som om han vore jagad och jagad är han upptäcker jag.
Älgen som kommer från samma håll ser jag ju men det kommer även annat, ja, annat från min vänstra sida i jakt på den stackars haren.

Jag följer jakten och ser att trettio meter ifrån mig så blir haren infångad.
Runt en palm ser jag älgen men också en björn, en neger, en hund(eller om det var en räv) och en liten pojke.
Alla vevar med sina armar, ben och vad dom nu har att veva med...
Plötsligt ser jag harens öron mitt i röran, men lika fort så försvinner dom.
Plötsligt så blir allt lugnt...
Alla riktar sin blick åt negern som tuggar och sväljer...
Haren är borta, bara sådär...
Negern åt upp haren...och fort gick det.
Älgen som antagligen hade tänkt sig en hare till frukost blir antagligen förbannad på negern för han börar pissa negern i magen med en sån stråle att negern måste hålla sig i palmen för att inte tryckas bort.
Negern har fullt upp med att fortfarande svälja och hålla sig fast.
Om älgen bara var irriterad och därför pissade på negern eller om han tänkte att haren kanske kommer upp igen om han pissar tillräckligt hårt vet jag inte.
Björnen verkar vara inne på alternativ två för precis när älgen slutar pissa kommer han med en stor, tjock påle och trycker den hårt mot negerns mage.
Han fortsätter ända tills han märker att negern slutar svälja och istället börjar le...
Då tar björnen istället fram en ficklampa, öppnar negerns mun och lyser ner i halsen.
Negern ställer upp på den behandlingen och fortsätter le sitt största leende när björnen lyst klart.
Negern forstätter att le och dom andra går bedrövat därfrån...

Jaa, det var den drömmen..
Fruktansvärt konstigt alltihopa eller vad säger ni ??

Dom som lider oerhört av att jag skriver neger så ber jag om ursäkt för detta men talar samtidigt om det här...
Förr i tiden sa man neger och ingen hetsade upp sig över det.
Man sa så för att det var så man sa, det var det man sa...
Man menade inget negativt med ordet...
Jag menar inget negativt när jag skriver det nu...
Enbart jävla trams att någon någongång bestämt att det ska vara något fult att säga det ordet...
Jävla trams som sagt...'
Vi lämnar ämnet och drömmer vidare...

Nästa dröm minns jag inte så klockrent då den upplevdes för någon vecka sedan...

Jag och Malena (klasskamrat i gymnasiet) går utmed Göta Kanal och småpratar...
Konstigt bara det...
Jag känner att något har hänt strax innan men har ingen aning om vad...
Vi går förbi en fårhage men där mitt ibland alla får står det en ljusblå elefant.
Nae, inte riktig utan i någon form av plast.
Lika stor som fåren är den.
Jag känner en enorm lust att plocka med mig den där elefanten hem men trots att jag vill det så mycket så fortsätter vi att gå.
Efter ett tag så ser vi något komma flyga ett tiotal meter upp i luften.
Något grått och något ljusblått...
När det kommer närmare så ser jag att det ljusblå är en ännu större plastelefant och den som håller fast den uppe i luften är en fullvuxen flodhäst.
En konstig syn vill jag lova...
Min första tanke och undran var återigen hur jag tusan skulle få tag i elefanten som jag givetvis ville ha.
Den nästa var hur i all världen dom där två kunde flyga där uppe.
Besviken igen ser jag att dom flyger bort i fjärran...

Ungefär vid det här skedet så greppar Malena min hand och vi traskar vidare hand i hand.
Jag kan säga att jag aldrig någonsin har fantiserat att gå hand i hand med Malena varken utmed Göta Kanal i soligt väder eller i något helt annat läge.
Tankarna blandas mellan elefanterna jag nyligen sett och vad i tusan Malena vill med mig.
Jobbigt läge i båda fallen eftersom jag anser elefanterna vara utom räckhåll nu och nej, jag vill inte varken ha eller göra någoning med Malena, förutom att just gå....och prata.

Plötsligt dyker det upp en bil som stannar vid oss.
Farsan vevar ner rutan och frågar om vi varit uppe på gården som är till salu.
Konstigt nog så fattar jag vilken gård han menar men den är ju inte till salu...
-Den lär ju vara till salu nu när han som bodde där blivit mördad...
Nu fattar jag varför jag känt en sån oro i början på den här drömmen...
Hade jag mördat honom ??
Jag trodde det...
Visserligen så borde både jag och Malena vara några snäpp stressade över den saken men men...
Vi pratar vidare om vi på direkten ska åka dit och kolla på gården men vi bestämmer oss för att avvakta.
Kanske lika smart det kan jag känna nu som vaken då mannen i huset blev mördad för mindre än en timma sedan....och att det antagligen var jag som mördade honom gjorde väl saken knappast bättre.

Istället hoppar farsan ur bilen och säger åt oss att följa med några meter bort.
Väl där så visar han oss ett bygge som han tydligen byggt där.
En jättestort träningsredskap som han tydligen gjort upp med svenska kanotlandslagets damer att dom ska använda.
Jag fick aldrig svar på varför han byggt det där utmed kanalen för träningsredskapet skulle inte vara i vattnet så mycket förstod jag.
Plötsligt dyker det upp en skåpbil full av kanottjejer och jag ser dom titta på redskapet....
Där någonstans slutar den här drömmen...

Jag hade en dröm till på lager men den känns plötsligt inte lika intressant längre och mina nittiotalsdrömmar tar vi en annan dag...
Joo, jag lovar.




 

Inga kommentarer: