Forshaga

Låt oss först fortsätta med lite löparsnack för har man sprungit maraton så är "läget" lite spännande även idag och imorgon.
Jag kan inte på något sätt känna någonting i varken lår eller vader vilket känns helt otroligt.
Det enda som påminner mig om gårdagens aktivitet är längst fram på mina tår.
Speciellt den där rackarn som håller sig intill stortån.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen...
Han är för lång för sitt eget bästa!
Är svaret på mina pigga ben att det inte var asfalt jag sprang på.
Det var ju verkligen inte bara leriga, smala stigar i skogen i Vansbro utan det var en del skogsarbetsmaskinsvägar och grusvägar också.
Många människor sprang igår med både vätskebälte eller en ryggsäck där en slang gav dom vätska när som helst.
Jag som inte är van att dricka mycket alls är ju i och för sig udda åt det hållet, men ärligt talat.
Det var en mulen dag och gissningsvis 17 grader.
Det var vätskekontroller vid ungefär var 4:e, 5:e kilometer.
Räcker inte det?
I mina ögon så verkar det extremt jobbigt att släpa på såna saker, men alla har ju inte mina ögon.
En kille som jag sprang om inne i den djupaste skogen hade hoodtröja på sig...???
Om han inte vet det själv, kan ingen annan ha upplyst honom om att man springer inte ens tre kilometer i en jäkla hoodtröja, än mindre ett maraton.
Jag sprang i ett linne och visst var det inte varmt innan startskottet, men efter trehundra meter var jag garanterat varm....och varmare blev jag.
Vi lämnar löpningen.
Den utlovade solen har nu kommit (klockan 16:00) men inte var den här förut minsann.
Jag tog därför en sväng till Forshaga (3 mil norr om Karlstad)
Låter kanske inte jättekul men försök att säga det på värmländska så blir det i alla fall ett snäpp festligare.
Saken var den att jag snappat upp att Forshaga hade marknad idag och imorgon.
Marknader är väl egentligen inte min favorit, men att se på folk kan ju vara kul.
Det var en välldigt liten marknad med det vanliga skiten.
Ballonger, mängder med godis, kokosbollar och idioter från Telenor.
Det värsta var nog grönt och rosa spunnet socker, men det var ingen som spann det på plats utan dom var intrycka i genomskinliga plastpåsar.
Såg riktigt vidrigt ut.

Den här snyggingen fick följa med mig hem för ni trodde väl inte att jag skulle komma hem tomhänt.

En riktigt tung sak som kostade endast 60:-.

Finns risk att hans ögon kan komma att bli ljusblå....eller röda.

En kopp kaffe är alltid trevligt, speciellt om man kan titta på folk samtidigt.

Efter en stunds letande så hittade jag Forshaga finbageri.

Dom hade ett par bord ute, så långt allt bra.

Det skulle bli värre....

Väl inne så dyker det upp en kopia av en häxa som ser så slite ut att jag gissar att hon sugit i sig två flaskor vin igår kväll....och en till frukost.

Jag beställde en kaffe och hon såg med ens ytterliggare tröttare och tio år äldre ut än innan.

Hon hade inget kaffe, men kunde sätta på.

Vad bra sa jag.

Klargjorde att jag skulle sätta mig utanför och vänta.

Vill du ha mjölk i frågar hon...

Grädde om du har, sa jag.

Det har jag inte, sa hon.

Då tar jag det svart, sa jag och gick ut.

Vad i helvete...

Ett finbageri som inte har grädde??????

Hur är det möjligt????

Hon hade ju för tusan tårtor och bakelser med grädde där inne.

Kaffet kom.....i en pappersmugg.

Jag var alltså inte ute i skogen, utan på Forshaga finbageri...

Vet inte vad hon gjort kaffe på eller hur hon gjorde det, gott var det inte.

Inte alls.

Satt ändå där en stund och tryckte ner kaffet, men mest tittade jag på folk.

Lägg märke till att det inte var någon annan som gick in i bageriet under tiden jag satt där.

När muggen var nästan tom så tittade jag mig omkring om det fanns någon papperskorg att kasta muggen i.

Det gjorde det inte!

 

Eftersom jag ändå tagit mig en tur till detta Forshaga vilket inte är ett ställe jag besöker varje vecka (never again, troligen) så gick jag en promenad med mina pigga ben.

Hade sett att Forshaga hade ett slott och dom hade rinnande vatten (typ flod, älv eller sjö) som jag ju kunde passera.

Färgglatt för att vara slott var min känsla och konstigt att slottet inte låg vid vattnet.

Vattnet var i krokarna men jag gick inte dit för det såg inte jättekul ut.

Nu är jag tillbaka vid campingen och just nu så ser det ut såhär med kortet taget från min dörr.

Blåsigt så windsurfarna och kiteboardarna gillar nog läget men badarna är inte riktigt lika många.

Såg två barn nyss som vågade sig i, men trots att dom gick minst hundra meter ut så blev dom inte blöta om knäskålarna.

 

Kanske hörs vi senare idag, annars imorgon.